freddo

Familjen Wallenberg kommer att gå in som största ägare i det hårt pressade stålbolaget Stegra, rapporterar Dagens industri med hänvisning till flera källor.

Notan för investerarna som räddar den krisande satsningen på grönt stål landar på 15 miljarder kronor. Familjen Wallenberg och deras investerarkollektiv tar hälften av den summan, alltså 7–8 miljarder.

Långivarna skjuter inte till nya pengar, men släpper loss nära 10 miljarder kronor i redan överenskomna lån som varit frysta sedan årsskiftet, enligt Di:s källor.

Totalt får Stegra därmed tillgång till 25 miljarder kronor för att kunna färdigställa satsningen i Boden. Det är klart mer än de 10 miljarder bolaget i oktober uppgav behövdes för att täcka nytillkomna utvecklingskostnader.

Klart i veckan

Med manövern blir Wallenberggruppen största ägare i Stegra, och sfären tar sedan över ordförandeposten.

Riskkapitalbolaget Altor, som ska ha initierat dialogen med Wallenbergsfären, väntas ta näst största delen.

De sista detaljerna i paketet uppges bli klara i början av veckan, och parterna som Di talat med andas lättnad.

Man måste se det här som mer än en investering. Att Wallenbergarna kommer in gör att Stegra blir en del av svensk industris finrum och aldrig kommer tillåtas gå i konkurs”, säger en person med insyn.

”Funnits en tro”

Stegra har varit förteget om sin finansieringsprocess. Linjen från bolaget har varit att det har behövt hela det första kvartalet för att säkra nytt kapital.

Vid månadsskiftet löpte den tidsfristen ut – och det framstod då som att en konflikt pågått kring styrelseplatser, enligt Di. Nu ska även de knutarna ha lösts upp.

Det har hela tiden funnits en tro på Stegras affärsmodell och produkt, till skillnad från hur det var på slutet med Northvolt, säger en person med insyn i båda processerna.

Ny forskning visar att det kan räcka med betydligt färre kvantbitar.

Dagens mest avancerade kvantdatorer har runt 1 000 så kallade fysiska kvantbitar men ett plötsligt genombrott skulle kunna leda till ett stort språng i antalet fungerande kvantbitar. Det gör att forskare har börjat oroa sig för hur snart en kvantdator som kan köra Shors algoritm och knäcka asymmetriska krypton som RSA och olika varianter av elliptiska kurvor (ECC) kan bli verklighet.

Hur många kvantbitar som krävs för att göra det är inte exakt fastställt, och ny forskning visar att det kan räcka med betydligt färre än tidigare trott, rapporterar Techspot.

En studie utförd vid Caltech och University of California visar att det kan räcka med 10 000 atomkvantbitar för att hitta en RSA-nyckel – hälften så många som tidigare beräkningar har kommit fram till. Då handlar det om en mindre vanlig kortare nyckel. För att knäcka en 2 048-bitars RSA-nyckel beräknar forskarna att en kvantdator med 26 000 fysiska kvantbitar behöver runt sju månader, medan en 256-bitars ECC-nyckel hittas på 10 dagar.

Det kan tyckas vara opraktiskt långsamt med tanke på hur många kryptografiska nycklar som genereras och används varje dag av varje internetanvändare, men en enda knäckt nyckel kan ställa till stor skada. Både Bitcoin och Ethereum bygger till exempel på elliptiska kurvor med ECDSA-algoritmen, och en kvantdator som kan tömma 50 Bitcoin- eller Ether-konton om året kan leda till en kollaps av kryptovalutorna när investerare flyr.

Forskare på Google har också publicerat en ny rapport i ämnet, och räknar med att en praktisk kvantdator med 1 200 till 1 450 logiska kvantbitar (mindre än en halv miljon fysiska kvantbitar) kan räcka för att knäcka 256-bitars ECC på ”minuter”. Rekordet idag är 48 logiska kvantbitar, så det lär dröja några år, men företaget flaggar för att alla säkra system bör satsa på att uppgradera till nya, så kallade kvantsäkra algoritmer senast 2029.

Tidöpartierna säger nej till en oberoende utredning om Jeffrey Epsteins kopplingar till Sverige, rapporterar P4 Stockholm.

Det var i februari, efter det att norska stortinget tillsatt en granskande kommission om den sexbrottsdömde Jeffrey Epstein, som Centerpartiet lämnade in ett förslag till justitieutskottet om att en liknande utredning borde göras i Sverige.

Men majoriteten i justitieutskottet röstade nej till förslaget, med motiveringen att det skulle kunna försvåra andra brottsutredningar.

Läs mer:

Svensk diplomat bodde i Epsteins lägenhet

Epstein lovade bort ökända ”pedofil-ön” till svenskans dotter

Ehnboms ursäkt i slutna gruppen: ”Ångrar bittert allt samröre”

TT

En omfattande databas med loggar från ChatGPT cirkulerar på darknet. Enligt uppgifter som Bahnhof tagit del av innehåller materialet svenskars chathistorik upp till två år tillbaka – fullt sökbart på namn, adress och personnummer.

– Det här är vad som kan hända när man outsorcear sina tankar till en molntjänst, säger Bahnhofs säkerhetschef.

Det som många trodde var privata samtal med en AI kan nu vara tillgängligt för vem som helst. I det läckta materialet finns uppgifter om hur privatpersoner, ledande politiker och myndighetschefer använt tjänsten för allt från vardagsbeslut till komplexa resonemang om säkerhet, ekonomi och teknik.

Databasen är dessutom fullt indexerad. Med enkla sökningar på namn, adress eller personnummer kan man följa enskilda personers resonemang över tid – och kombinera sökord för att kartlägga specifika situationer, relationer eller problem.

– Det är i praktiken en sökmotor för människors inre liv, där halvfärdiga tankar samlats i ett sökbart arkiv, säger Bahnhofs säkerhetschef Ola Lirpa.

Statsministern och pad thai

Ett av de mest uppmärksammade exemplen rör loggar som påstås tillhöra statsminister Ulf Kristersson. De visar en blandning av triviala vardagsfrågor och säkerhetspolitiska resonemang. I en och samma session ska frågor om “bästa pad thai i Stockholm” följas av diskussioner om Nato och strategiska beroenden.

– Det ger en ovanligt rå inblick i hur beslut faktiskt formas, när Sveriges statsminister rör sig sömlöst mellan kärnvapen och nudlar, säger Lirpa.

Vardagliga frågor dominerar

Den största delen av materialet rör dock helt andra saker. Här finns frågor om relationer, arbete och självtvivel – sådant som vanligtvis stannar mellan individen och en skärm:

“Hur lämnar jag min partner utan att framstå som ett svin?”
“Hur berättar jag för min chef att jag inte gör något på dagarna?”
“Hur låter man smart utan att kunna något?”

Återskapar och simulerar tankar

I materialet som Bahnhof tagit del av finns även en funktion med “utkast”, där alternativa versioner av människors resonemang sparats – det man nästan skrev, men ångrade. Det är redan fullt möjligt att simulera hur en person hade resonerat om de fått samma fråga igen – men en tisdag, eller efter en dålig natts sömn.

Bahnhof utesluter inte att materialet i förlängningen kan komma att användas kommersiellt.

– Tänk riktad reklam baserad på existentiell ångest klockan 02:14 en onsdag, säger Lirpa. Det kan leda till extremt hög konvertering.

Flyter ihop i större textmassor

Mot slutet av databasen börjar strukturen förändras. Loggarna är inte längre tydligt kopplade till enskilda individer, utan flyter i stället ihop i större textmassor där formuleringar återkommer, muterar och sprids mellan användare.

– Det är svårt att säga exakt vad som händer där, säger Lirpa. Men det ser ut som att systemen börjar tänka vidare själva.

Ny utvecklargrupp ska se till att alla program är ”100 procent native”.

Microsofts kursändring i utvecklingen av Windows har på kort tid visat sig gå djupt och verkar vara grundad i en verklig förståelse för användarnas frustration. Företaget har utannonserat flera kommande förbättringar som åtgärdar flera långtgående klagomål, och nu kommer ytterligare en glad nyhet för de användare som i många år har klagat över hur webbaserade ”appar” har tagit mer och mer plats i systemet, rapporterar Techspot.

Rudy Huyn, som jobbar med Utforskaren och Microsoft-butiken, har nämligen börjat samla en grupp utvecklare som har i uppdrag att gå igenom alla medföljande program och skriva om de program som är för långsamma eller behöver förbättras på andra sätt.

Han letar nu utvecklare som inte nödvändigtvis behöver ha lång erfarenhet av Windows-utveckling, men ”har byggt fantastiska appar på vilken plattform som helst” och bryr sig om ”skapandet av meningsfulla användarupplevelser”.

På en fråga från en användare om de omskrivna programmen kommer vara progressiva webbappar svarar Rudy Huyn: ”Nej, 100 procent native.” Det betyder förmodligen program utvecklade med det moderna ramverket Windows UI 3 och inte gamla Win32.

Det är oklart om även program som inte är inbyggda i systemet, som Teams, också kan få nya bättre optimerade versioner och om Microsoft till slut helt kan överge webbaserade appar. Det är i alla fall fritt fram att hålla tummarna.

Rädslan för USA ska missbruka in makt över Europas it-infrastruktur är stor, visar en ny undersökning. Och oron är befogad enligt flera danska it-experter.

Nästan nio av tio européer anser att president Trump kan dra ur kontakten på kritiska it-system som vi använder.

Det framgår av en färsk undersökning genomförd av opinionsinstituten Swg och Polling Europe. Rapporten, som presenterades för ledamöter i EU-parlamentet nyligen, visar att 86 procent av de drygt 5 000 tillfrågade anser att det är ”sannolikt” och ”inte bör uteslutas” att USA plötsligt kommer att stänga av Europas tillgång till kritisk it-infrastruktur.

59 procent anser att det redan finns en överhängande risk att det kommer att ske.

Stängde av domarens konto

Hittills misstänks Trump-administrationen ha använt sina digitala maktmedel i angrepp riktade mot specifika individer. Ett antal domare och anställda vid den internationella brottmålsdomstolen ICC har stängts av från amerikanska digitala tjänster till följd av sanktioner. Det spekuleras kring att det har skett som ett slags hämnd för ICC:s utredning av potentiella israeliska krigsbrott i Gaza.

En annan person som har drabbats av digitala sanktioner är den tidigare franske EU-kommissionären Thierry Breton. Det ska ha skett med anledning av Breton arbete i utformningen av EU:s Digital Services Act. Det är ett digitalt lagstiftningspaket som framför allt syftar till att begränsa makt som USA:s techjättar besitter.

Experten varnar för stora risker

Enligt Christian Damsgaard, professor i cybersäkerhet vid Århus universitet, är det ”fullt realistiskt” att tänka sig att president Trump faktiskt besitter en mängd nödstoppsknappar kopplade till europeisk it-infrastruktur.

– Det handlar framför allt om den totala kontrollen över våra mobilplattformar i och med Android och Ios. Vi skulle bli utelämnade till en helt analog värld om exempelvis Mit-id (ett danskt digitalt id-system, reds anmärk) tas bort från appbutikerna. De amerikanska teknikgiganterna kontrollerar också stora delar av molnet, säger han.

Detsamma gäller många andra byggstenar och insticksprogram som får såväl tjänster som sajter att fungera på internet.

– Föreställ er att Cloudflare stängdes ned. Det är ett content delivery-system som optimerar hastigheten och blockerar hackerattacker via ett globalt servernätverk. När du besöker Tv 2:s webbplats använder Cloudflare ett globalt nätverk för att sprida och filtrera trafiken, så att exempelvis ddos-attacker aldrig når själva webbplatsen, säger Christian Damsgaard.

”Killswitcher ger amerikanerna stor makt”

Även Jan Damsgaard, professor i digital omställning vid Copenhagen Business School, lyfter fram riskerna med USA:s makt över internets infrastruktur.

– Självklart har amerikanerna ”killswitches”. Men de är inbyggda i internet för att skydda oss mot cyberhot, vilket är bra i fredstid. Men det är klart att vetskapen om att de existerar ger amerikanerna en stor makt.

Enligt Jan Damsgaard, som är aktuell med boken Digital suveränitet i Danmark, är det meningslöst att försöka bryta sig fri från befintliga teknikberoenden till USA. Europa bör i stället sträva efter att skapa ett oberoende genom att utveckla framtida tekniker.

– Jag har förståelse för instinkten att bygga ett europeiskt internet. Men det har tagit 20–30 år att bygga upp de beroenden av amerikanerna som vi har i dag. Mycket av det är också ”the winner takes it all”-tekniker som bygger på nätverkseffekter och multi-homing (användning av flera ip‑adresser under en session, reds anmärk). Vi kan inte vara utan dessa tekniker, och vi kan heller inte förlita oss på andraklassig programvara i Europa.

– Vi måste koncentrera oss på att skapa framtidens tekniker i Europa. Vi ska göra det bästa, så att kineserna och amerikanerna tvingas bygga in det i sin techstack, tillägger Jan Damsgaard.

Bör nationalstaterna återta delar av den tele- och it-infrastruktur som hamnade i privata företags händer under 90- och 00-talen?

– Det kan hända att det till slut blir en nödlösning att man tvingas återta olika delar av infrastrukturen. Jag tror inte att vi ska koppla loss oss. Men just nu kan vi inte mäta oss med amerikanska techföretag. Vi måste bygga ömsesidigt beroende. Och vill man ha ett ord med i laget i världen måste man ha en försvarsindustri. Om man köper allt i USA har vi inte en chans.

Experten: Då stormas Washington

Enligt Christian Damsgaard, professor vid Århus universitet, skulle en presidentorder om att techjättarna ska stänga av tjänster i Europa kunna leda till ett politiskt självmord för Donald Trump

– Han riskerar att skjuta sig själv i foten, eftersom det skulle förstöra allt förtroende för Big Tech. Om Apple, Microsoft och Google förlorar den europeiska marknaden kommer det att slå mycket hårt mot alla amerikanska företag. Då slutar det med att män med portföljer stormar Washington.

Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska Ingeniøren. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.

Det är nu sex månader kvar till valet. Vi har kollat närmare på hur Tidöpartierna  svarade på olika frågor i vår valkompass för högre utbildning inför valet 2022, för att se vad som blivit verklighet. Har partierna i Tidösamarbetet genomfört de reformer de sa sig prioritera efter 42 av 48 månader av mandatperioden? 

När vi går tillbaka till svaren från 2022 och jämför med vad som faktiskt har hänt under mandatperioden framträder en tydlig bild. På flera centrala områden för studenter och högre utbildning har partiernas ambitioner och prioriterade frågor inte blivit verklighet. Varken utredningar eller reformer har genomförts eller tillsats. 

Moderaternas utredning saknas fortfarande

För Moderaterna var en utredning av resurstilldelningssystemet den viktigaste, och i stort sett enda, större frågan inom högre utbildning inför valet 2022. Regeringen aviserade utredningen i budgetpropositionen för 2025, men ännu har utredningen inte tillsatts. Med bara ett halvår kvar till valet väcker det frågor om hur prioriterad frågan faktiskt har varit under mandatperioden.

Liberalernas prioriterade reformer saknas

Liberalerna gick till val på att stärka kvaliteten i högre utbildning. Partiet lyfte bland annat behovet av mer lärarledd tid, stärkt utbildningskvalitet och ett grundlagsskydd för den akademiska friheten.

Även frågor som att höja studiemedlet, öka antalet veckor med studiemedel och införa rätt till deltidssjukskrivning för studenter lyftes. Hittills har dessa reformer inte genomförts.

Kristdemokraternas satsning på studentkårerna uteblev

Att stärka studentkårerna och studentinflytandet var prioriterade frågor för Kristdemokraterna inför valet 2022. Under mandatperioden har dock förutsättningarna för studentkårerna i stället försämrats, efter regeringens och Sverigedemokraternas beslut att sänka stödet till studentkårerna till rekordlåga nivåer.

Andra reformer som ännu inte genomförts är exempelvis att införa möjlighet till deltidssjukskrivning för studenter och att fribeloppet för CSN har inte slopats. 

Sverigedemokraterna har inte tillfört mer resurser

En av Sverigedemokraternas viktigaste frågor var att stärka finansieringen av högre utbildning. I stället för satsningar ser vi dock att resurserna fortsatt urholkas, vilket påverkar både utbildningskvalitet och lärosätenas förutsättningar. Partiet sa sig vara för att höja studiemedlet, vilket inte heller genomförts hittills.

Regeringens satsar på  studenthälsan

Det finns också ljuspunkter. Regeringen har avsatt 22 miljoner kronor under 2026 för att stärka studenthälsans arbete med att främja studenters psykiska hälsa. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att stärka och utveckla arbetet med studenters psykiska hälsa. Detta är ett område som flera partier lyfte i SFS valkompass inför valet 2022, och satsningen är ett steg i rätt riktning. 

Däremot har det inte hänt något i frågan om studenters möjlighet till deltidssjukskrivning, vilket skulle kunna främja studenters psykiska och fysiska hälsa. 

Sammanfattningsvis

I stora drag har efterlängtade förbättringar uteblivit. Detta trots att en majoritet av Tidöpartierna inför valet uttryckte stöd för reformer som skulle höja utbildningens kvalitetet och öka den lärarledda tiden.

Samtidigt har förutsättningarna för studentkårerna försämrats kraftigt när stödet till studentinflytandet sänkts.När vi nu går in i mandatperiodens sista halvår behöver frågor om kvalitet, resurser och studentinflytande i högre utbildning prioriteras tydligare. Sverige studenter behöver inte tomma löften, utan faktiska reformer. Det är dags för regeringen att på allvar prioritera den högre utbildningen!

Forskning kan snart återskapa utrotningshotade djurarter. Men bör vi återskapa uroxen? LTU har frågat svenskarna om vad de tycker om detta – och responsen har varit positiv.

En anledning till att man vill återskapa utdöda djurarter är att det finns och har funnits arter som är viktiga för ekosystemet.

Uroxen är ett djur som försvann i Sverige redan på 1 000-talet och i övriga Europa på 1600-talet. Enligt biologer så bökade uroxen i skogen på ett sätt som inget annat djur gör idag. Uroxens framfart gjorde det lättare för andra arter att överleva.

Vilda oxar i skogen

Forskare på Luleå tekniska universitet har frågat vad vi svenskar tycker om att använda bioteknik i naturvården.

– Vi var lite förvånade över hur positiva folk var. Vi hade nog förväntat oss att det skulle börja pratas om Jurassic Park eller Frankenstein, säger Jesper Stage, professor vid LTU.

Men hur skulle det vara att möta en uroxe i skogen?

– Det skulle vara vilda oxar som är mellan 1,5 och 2 meter höga. Det är viktigt att veta innan man springer på dem i skogen.

Pandemin kan påverka åsikter

Övriga arter som det forskas kring i Sverige är fjällräven och ålen. Två arter som skulle behöva skydd mot de förändringar som sker när klimatet blir varmare. Men att återskapa lite mer exotiska djur som dinosaurier för att visa upp i en park är inget för svenskarna.

– Jag tror att svenskarna är mer positiva till bio- och genteknik efter covid pandemin då man tog fram vaccin rekordsnabbt just genom den typen av forskning, säger Jesper Stage.