Nu har jag lämnat X för gott. Jag har inaktiverat mitt X-konto efter att ha slutat posta på X för tre månader sen. Kontot kommer att försvinna för gott om 30 dagar. Samtidigt har jag passat på att stänga mitt konto på LinkedIn.

Att byta webbläsare är i allmänhet mycket enkelt. Gå till hemsidan för den webbläsare en vill ha, ladda ner den och installera den. Vid installationen kan en sen välja att ha den som förvald webbläsare.

Ny forskning visar att det kan räcka med betydligt färre kvantbitar.

Dagens mest avancerade kvantdatorer har runt 1 000 så kallade fysiska kvantbitar men ett plötsligt genombrott skulle kunna leda till ett stort språng i antalet fungerande kvantbitar. Det gör att forskare har börjat oroa sig för hur snart en kvantdator som kan köra Shors algoritm och knäcka asymmetriska krypton som RSA och olika varianter av elliptiska kurvor (ECC) kan bli verklighet.

Hur många kvantbitar som krävs för att göra det är inte exakt fastställt, och ny forskning visar att det kan räcka med betydligt färre än tidigare trott, rapporterar Techspot.

En studie utförd vid Caltech och University of California visar att det kan räcka med 10 000 atomkvantbitar för att hitta en RSA-nyckel – hälften så många som tidigare beräkningar har kommit fram till. Då handlar det om en mindre vanlig kortare nyckel. För att knäcka en 2 048-bitars RSA-nyckel beräknar forskarna att en kvantdator med 26 000 fysiska kvantbitar behöver runt sju månader, medan en 256-bitars ECC-nyckel hittas på 10 dagar.

Det kan tyckas vara opraktiskt långsamt med tanke på hur många kryptografiska nycklar som genereras och används varje dag av varje internetanvändare, men en enda knäckt nyckel kan ställa till stor skada. Både Bitcoin och Ethereum bygger till exempel på elliptiska kurvor med ECDSA-algoritmen, och en kvantdator som kan tömma 50 Bitcoin- eller Ether-konton om året kan leda till en kollaps av kryptovalutorna när investerare flyr.

Forskare på Google har också publicerat en ny rapport i ämnet, och räknar med att en praktisk kvantdator med 1 200 till 1 450 logiska kvantbitar (mindre än en halv miljon fysiska kvantbitar) kan räcka för att knäcka 256-bitars ECC på ”minuter”. Rekordet idag är 48 logiska kvantbitar, så det lär dröja några år, men företaget flaggar för att alla säkra system bör satsa på att uppgradera till nya, så kallade kvantsäkra algoritmer senast 2029.

En omfattande databas med loggar från ChatGPT cirkulerar på darknet. Enligt uppgifter som Bahnhof tagit del av innehåller materialet svenskars chathistorik upp till två år tillbaka – fullt sökbart på namn, adress och personnummer.

– Det här är vad som kan hända när man outsorcear sina tankar till en molntjänst, säger Bahnhofs säkerhetschef.

Det som många trodde var privata samtal med en AI kan nu vara tillgängligt för vem som helst. I det läckta materialet finns uppgifter om hur privatpersoner, ledande politiker och myndighetschefer använt tjänsten för allt från vardagsbeslut till komplexa resonemang om säkerhet, ekonomi och teknik.

Databasen är dessutom fullt indexerad. Med enkla sökningar på namn, adress eller personnummer kan man följa enskilda personers resonemang över tid – och kombinera sökord för att kartlägga specifika situationer, relationer eller problem.

– Det är i praktiken en sökmotor för människors inre liv, där halvfärdiga tankar samlats i ett sökbart arkiv, säger Bahnhofs säkerhetschef Ola Lirpa.

Statsministern och pad thai

Ett av de mest uppmärksammade exemplen rör loggar som påstås tillhöra statsminister Ulf Kristersson. De visar en blandning av triviala vardagsfrågor och säkerhetspolitiska resonemang. I en och samma session ska frågor om “bästa pad thai i Stockholm” följas av diskussioner om Nato och strategiska beroenden.

– Det ger en ovanligt rå inblick i hur beslut faktiskt formas, när Sveriges statsminister rör sig sömlöst mellan kärnvapen och nudlar, säger Lirpa.

Vardagliga frågor dominerar

Den största delen av materialet rör dock helt andra saker. Här finns frågor om relationer, arbete och självtvivel – sådant som vanligtvis stannar mellan individen och en skärm:

“Hur lämnar jag min partner utan att framstå som ett svin?”
“Hur berättar jag för min chef att jag inte gör något på dagarna?”
“Hur låter man smart utan att kunna något?”

Återskapar och simulerar tankar

I materialet som Bahnhof tagit del av finns även en funktion med “utkast”, där alternativa versioner av människors resonemang sparats – det man nästan skrev, men ångrade. Det är redan fullt möjligt att simulera hur en person hade resonerat om de fått samma fråga igen – men en tisdag, eller efter en dålig natts sömn.

Bahnhof utesluter inte att materialet i förlängningen kan komma att användas kommersiellt.

– Tänk riktad reklam baserad på existentiell ångest klockan 02:14 en onsdag, säger Lirpa. Det kan leda till extremt hög konvertering.

Flyter ihop i större textmassor

Mot slutet av databasen börjar strukturen förändras. Loggarna är inte längre tydligt kopplade till enskilda individer, utan flyter i stället ihop i större textmassor där formuleringar återkommer, muterar och sprids mellan användare.

– Det är svårt att säga exakt vad som händer där, säger Lirpa. Men det ser ut som att systemen börjar tänka vidare själva.

Ny utvecklargrupp ska se till att alla program är ”100 procent native”.

Microsofts kursändring i utvecklingen av Windows har på kort tid visat sig gå djupt och verkar vara grundad i en verklig förståelse för användarnas frustration. Företaget har utannonserat flera kommande förbättringar som åtgärdar flera långtgående klagomål, och nu kommer ytterligare en glad nyhet för de användare som i många år har klagat över hur webbaserade ”appar” har tagit mer och mer plats i systemet, rapporterar Techspot.

Rudy Huyn, som jobbar med Utforskaren och Microsoft-butiken, har nämligen börjat samla en grupp utvecklare som har i uppdrag att gå igenom alla medföljande program och skriva om de program som är för långsamma eller behöver förbättras på andra sätt.

Han letar nu utvecklare som inte nödvändigtvis behöver ha lång erfarenhet av Windows-utveckling, men ”har byggt fantastiska appar på vilken plattform som helst” och bryr sig om ”skapandet av meningsfulla användarupplevelser”.

På en fråga från en användare om de omskrivna programmen kommer vara progressiva webbappar svarar Rudy Huyn: ”Nej, 100 procent native.” Det betyder förmodligen program utvecklade med det moderna ramverket Windows UI 3 och inte gamla Win32.

Det är oklart om även program som inte är inbyggda i systemet, som Teams, också kan få nya bättre optimerade versioner och om Microsoft till slut helt kan överge webbaserade appar. Det är i alla fall fritt fram att hålla tummarna.

Rädslan för USA ska missbruka in makt över Europas it-infrastruktur är stor, visar en ny undersökning. Och oron är befogad enligt flera danska it-experter.

Nästan nio av tio européer anser att president Trump kan dra ur kontakten på kritiska it-system som vi använder.

Det framgår av en färsk undersökning genomförd av opinionsinstituten Swg och Polling Europe. Rapporten, som presenterades för ledamöter i EU-parlamentet nyligen, visar att 86 procent av de drygt 5 000 tillfrågade anser att det är ”sannolikt” och ”inte bör uteslutas” att USA plötsligt kommer att stänga av Europas tillgång till kritisk it-infrastruktur.

59 procent anser att det redan finns en överhängande risk att det kommer att ske.

Stängde av domarens konto

Hittills misstänks Trump-administrationen ha använt sina digitala maktmedel i angrepp riktade mot specifika individer. Ett antal domare och anställda vid den internationella brottmålsdomstolen ICC har stängts av från amerikanska digitala tjänster till följd av sanktioner. Det spekuleras kring att det har skett som ett slags hämnd för ICC:s utredning av potentiella israeliska krigsbrott i Gaza.

En annan person som har drabbats av digitala sanktioner är den tidigare franske EU-kommissionären Thierry Breton. Det ska ha skett med anledning av Breton arbete i utformningen av EU:s Digital Services Act. Det är ett digitalt lagstiftningspaket som framför allt syftar till att begränsa makt som USA:s techjättar besitter.

Experten varnar för stora risker

Enligt Christian Damsgaard, professor i cybersäkerhet vid Århus universitet, är det ”fullt realistiskt” att tänka sig att president Trump faktiskt besitter en mängd nödstoppsknappar kopplade till europeisk it-infrastruktur.

– Det handlar framför allt om den totala kontrollen över våra mobilplattformar i och med Android och Ios. Vi skulle bli utelämnade till en helt analog värld om exempelvis Mit-id (ett danskt digitalt id-system, reds anmärk) tas bort från appbutikerna. De amerikanska teknikgiganterna kontrollerar också stora delar av molnet, säger han.

Detsamma gäller många andra byggstenar och insticksprogram som får såväl tjänster som sajter att fungera på internet.

– Föreställ er att Cloudflare stängdes ned. Det är ett content delivery-system som optimerar hastigheten och blockerar hackerattacker via ett globalt servernätverk. När du besöker Tv 2:s webbplats använder Cloudflare ett globalt nätverk för att sprida och filtrera trafiken, så att exempelvis ddos-attacker aldrig når själva webbplatsen, säger Christian Damsgaard.

”Killswitcher ger amerikanerna stor makt”

Även Jan Damsgaard, professor i digital omställning vid Copenhagen Business School, lyfter fram riskerna med USA:s makt över internets infrastruktur.

– Självklart har amerikanerna ”killswitches”. Men de är inbyggda i internet för att skydda oss mot cyberhot, vilket är bra i fredstid. Men det är klart att vetskapen om att de existerar ger amerikanerna en stor makt.

Enligt Jan Damsgaard, som är aktuell med boken Digital suveränitet i Danmark, är det meningslöst att försöka bryta sig fri från befintliga teknikberoenden till USA. Europa bör i stället sträva efter att skapa ett oberoende genom att utveckla framtida tekniker.

– Jag har förståelse för instinkten att bygga ett europeiskt internet. Men det har tagit 20–30 år att bygga upp de beroenden av amerikanerna som vi har i dag. Mycket av det är också ”the winner takes it all”-tekniker som bygger på nätverkseffekter och multi-homing (användning av flera ip‑adresser under en session, reds anmärk). Vi kan inte vara utan dessa tekniker, och vi kan heller inte förlita oss på andraklassig programvara i Europa.

– Vi måste koncentrera oss på att skapa framtidens tekniker i Europa. Vi ska göra det bästa, så att kineserna och amerikanerna tvingas bygga in det i sin techstack, tillägger Jan Damsgaard.

Bör nationalstaterna återta delar av den tele- och it-infrastruktur som hamnade i privata företags händer under 90- och 00-talen?

– Det kan hända att det till slut blir en nödlösning att man tvingas återta olika delar av infrastrukturen. Jag tror inte att vi ska koppla loss oss. Men just nu kan vi inte mäta oss med amerikanska techföretag. Vi måste bygga ömsesidigt beroende. Och vill man ha ett ord med i laget i världen måste man ha en försvarsindustri. Om man köper allt i USA har vi inte en chans.

Experten: Då stormas Washington

Enligt Christian Damsgaard, professor vid Århus universitet, skulle en presidentorder om att techjättarna ska stänga av tjänster i Europa kunna leda till ett politiskt självmord för Donald Trump

– Han riskerar att skjuta sig själv i foten, eftersom det skulle förstöra allt förtroende för Big Tech. Om Apple, Microsoft och Google förlorar den europeiska marknaden kommer det att slå mycket hårt mot alla amerikanska företag. Då slutar det med att män med portföljer stormar Washington.

Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska Ingeniøren. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.

The source code of Swedish e-government services from CGI's "E-plattform" has been leaked.

A threat actor sent us samples.

Our initial analysis shows the breached repositories originate from an internal CGI GitLab instance. The leak exposes architecture, microservices, and configurations for Sweden's digital public infrastructure.

Leaked files:

• Database passwords
• Email/SMTP passwords
• Keystore/truststore passwords & key passwords
• SHS credentials / keystore details
• Signe portal credentials/config
• Embedded Git credentials
• CGI staff data

Key components exposed:

• Mina Engagemang: Frontend and backend code (me-portals) for citizen-facing apps and case management.
• Signe & e-ID: E-signature portal configs, SAML/OpenSAML metadata (keyservice), and signing workflow templates.
• Företrädarregister: Authorization registry services (foreg) governing who can legally represent organizations.
• SHS Integration: Routing and config files (eintegration3) for secure inter-agency data exchange.

The leaked repos contain .git/config files with embedded credentials, severely elevating the risk of lateral movement or further supply chain compromise.

En ung svensk utvecklare vid namn Hampus Kraft har under fler år ägnat sig åt att försöka ta fram ett alternativ till Discord, Programmet har han döpt till Fluxer. Han har också ett bolag som heter Fluxer Platform AB så i förlängningen är det förmodligen ett kommersiellt projekt.

Relationen mellan USA och Europa blir allt mer komplicerad. Men den svenska regeringen har inga planer på att avveckla kontakten med USA:s techjättar. Istället bör den stärkas, säger civilminister Erik Slottner (KD) till Ny Teknik.

Den 20 februari presenterade den svenska regeringen sin nya ai-strategi. Ett av målen är Sverige ska bli en av de tio främsta nationerna inom området ai. För att göra verkligheten av den ambitionen presenterades även planerna på att utveckla en svensk ai-språkmodell, som ska finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

– Ai-teknik och språkmodeller är viktigt för hela samhället – inte enbart industrins konkurrenskraft utan också för att exempelvis effektivisera offentliga verksamheter, säger Erik Slottner, civilminister i Ulf Kristerssons regering, över telefon till Ny Teknik. 

”Vi måste få tillgång till mera data”

Slottner, som tidigare har varit bland annat äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, tog plats som minister i Tidöregeringen 2022. Sedan dess har relationen med USA, som är en av Sveriges viktigaste handelspartner, komplicerats efter att Donald Trumps tillträde som landets 47:e president.

Vi återkommer till det senare. Erik Slottner vill istället inleda intervjun i en annan ände – nämligen bristen på tillgång på högkvalitativa data inom exempelvis svensk offentlig sektor. Tillgången på den resursen är avgörande för att kunna skapa viktiga nya tjänster som anpassade för den digitala eran, enligt Slottner. 

– Vi behöver få tillgång till mera data. För att det ska bli möjligt behöver vi förnya olika lagar som i dag utgör hinder för datadelning. Som exempel – jag tror att det finns över 400 registerlagar som inte är uppdaterade för dagens behov. Ai skulle bland annat kunna kapa ledtider inom offentlig verksamhet och förbättra både välfärden och sjukvården. 

Hur kan ai förbättra välfärden rent konkret? 

– Inom hälso- och sjukvård ser vi tydligt hur ai redan nu spelar en viktig roll inom läkemedelsforskning och -utveckling. Det går också att använda avancerad ai-bildanalys för att exempelvis upptäcka sjukdomar i ett mycket tidigare stadium än vad som är möjligt med mänskliga ögon. I Sundsvall har kommunen kunnat minska fallolyckorna inom en äldeomsorgs-enhet. Det är bara några av flera exempel. 

Civilminister Erik Slottner (KD), längst till vänster, på pressträffen där den nya ai-strategin presenterades.

Nya regler ska få fler att välja svensk it

För att stimulera innovationskraften hos svenska och europeiska it-leverantörer presenterade regeringen nyligen ett nytt statligt inköpssystem för digitala systemet. Syftet är att göra det mindre dyrt och komplicerat för myndigheter, kommuner och regioner att upphandla digitala lösningar. 

– Företag ska kunna ge anbud löpande inom ett dynamiskt inköpssystem. Man ska alltså inte behöva göra en ny upphandling varje gång. Det är ett sätt gynna svenska och europeiska leverantörer av techtjänster, framför allt små och mindre företag, som annars har svårt att delta i offentliga upphandlingar. 

Ni har precis presenterat planerna på en svensk ai-språkmodell. Varför behövs det när det redan finns modeller från exempelvis AI Sweden och flera privata aktörer? 

– Vi tror att det är bra att det finns en språkmodell som är tränad på svenska data, bland annat från specifika sektorer (inom exempelvis myndigheter, reds anmärk). Det behövs för att modellen ska kunna få till de rätta språknyanserna, men också för att ta hänsyn till kulturella och värderingsmässiga skillnader och kunna sätta dem i en svensk kontext. 

Ai-modellen präglas av ”svenska värderingar”. Vad innebär det? 

– I Sverige har vi en annan värderingskontext än i exempelvis USA, där många ai-modeller utvecklas i dag. För att ta ett konkret exempel – i Sverige uttrycker vi oss inte om raser på samma sätt som i USA, där frågan är mycket mer levande. I Sverige har vi ett helt annat språkval och ordbruk och det gör att vissa svar från ai-modeller skulle kunna kännas lite förlegade om de översätts från engelska till svenska direkt. 

Sveriges it-beroende av USA skapar problem

Civilminister Erik Slottner ser inte heller att det är ett problem med att finns olika språkmodeller på svenska från flera leverantörer.

– Konkurrens skapar ökad kvalitet. Modellerna fyller också olika syften och behov. Vi vill också bli mindre beroende av amerikanska och andra länders teknik. Svenska språkmodeller kan vara ett sätt för oss att säkerställa på data som vi producerar i landet också förädlas och lagras i svenska miljöer. 

Civilminister Erik Slottner (KD) vill se ett nordiskt samarbete kring AI. Arkivbild.

I en intervju med Techtidningen talade du om att Sverige har ett ”ensidigt beroende” av teknik från USA. Hur ser det beroendet ut, i din mening? 

– Ja, det innebär att vi har få alternativ att välja mellan när det gäller molntjänster. Det gör i sin tur att vi ofta har mycket data som lagras utanför Sverige eller Europa. Även om europeiska dataskyddslagstiftningar gäller även i dessa fall, så kan vem som helst se att det finns risker. 

Vad kan regeringen göra för att minska beroendet? 

– Det handlar om att skapa en tillräckligt stark miljö för att starta, utveckla och kunna låta företag växa i Europa.

I Europa har andra regeringar, exempelvis Danmark och Tyskland, satsat på open source och öppna mjukvaror. Är det något som Sverige också bör göra? 

– Jag kommer inte att presentera något kring det från regeringens sida nu. Men jag har inget emot det. Det används redan på sina håll i svenska kommuner, exempelvis i Sundsvall och Timrå. Jag lyssnar jättegärna på mina danska kollegor för att höra vad de har gjort för satsning, och vad de ser för fördelar med tekniken. Under mandatperioden har regeringen gjort mycket inom digitalisering. Men det tar inte slut här utan vi kommer att behöva göra betydligt mer. 

Hur ser ni på risken att Trump-adminstrationen exempelvis beordrar Microsoft att blockera molntjänster som används av europeiska regeringar? 

– Risken är otroligt liten. Jag är lite orolig för att det piskas upp en rädsla kring det här. Vi har inga indikationer på detta kommer att ske. Oavsett det är digital suveränitet en fråga som regeringen har tagit tag i på allvar nu. För även om risken är liten så finns den, naturligtvis. Det behöver inte vara Trump som gör det – det skulle lika kunna vara en annan administration som tillträder under 2030-talet som gör det. 

I maj fick du en liknande fråga från Svenska Dagbladet. Då svarade du att det var ”jättesvårt att bedöma, det blir väldigt hypotetiskt”. Vad har förändrats sedan dess i frågan?

– Händelseutvecklingen har inte gått åt rätt håll sedan den intervjun. Se bara på Grönland. Den utvecklingen måste vi ta hänsyn till, även om det inte finns ett direkt hot mot Europa (från USA, reds anmärk) just nu. 

– Det är klart att det finns en sårbarhet i detta om en amerikansk administration nu eller i framtiden skulle bestämma sig för att de vill komma åt dessa data. Då är det viktigt att det finns möjligheter för både privata och offentliga aktörer att lagra data inom Europa om man så önskar, fortsätter Erik Slottner. 

Microsofts ordförande Brad Smith och statsminister Ulf Kristersson (M).

I juni 2024 deltog Ulf Kristersson på Microsofts presskonferens när bolaget presenterade en stor, svensk ai-satsning. Hade regeringen varit med på en liknande presskonferens med en techjätte från USA i dag? 

– Som jag minns det var en privat satsning som Microsoft skulle finansiera. Jag har varit i kontakt med Microsoft efter det för att få en uppföljning kring projektet. I vilket fall som helst, jag tycker att det är oerhört välkommet när privata bolag, oavsett vilket det kommer från, vill satsa i Sverige och exempelvis bidra med kompetensutveckling till sina anställda.

Kontakten med Silicon Valley i USA är en komplex fråga. Ni inom regeringen har en relation med techjättarna i USA. Men dessa bolag har i sin tur en relation med sin egen administration – som kan utfärda sannolikt tvingande presidentordrar. Hur påverkar det er kontakt med bolagen? 

– Jag tycker att det är viktigt att vi har en fortsatt dialog med bolagen. I mitt digitaliseringsråd sitter exempelvis Google. Jag har inga planer på att kasta ut dem därifrån – det är ett bolag som tillhandahåller modern teknik och lösningar som är nödvändiga. Under rundabordssamtal med bolagen har jag fört fram betydelsen av att vi ska kunna vara säkra på att amerikanerna inte ska tillgång till data som lagras i Europa.

Han fortsätter: 

– Det som sker i USA är snarare ett bevis på att vi behöver ha en stark relation med dessa teknikbolag – kanske till med starkare än vad vi har i dag. Europa är en viktig marknad för dem, och de är väldigt måna om att ha en god relation med oss.

Discords id-kontroll använder sig av tjänsterna från ett företag som heter Persona Identities Inc för sina id-kontroller. Företaget har sitt huvudkontor i San Francisco, USA och information som Persona samlar in skickas vidare till 17 andra företag som alla utom ett finns i USA.

Fedisveriges centrala delar består av ett antal Mastodon-instanser och personerna bakom dem, några pixelfedinstanser som hör ihop med dem, ett par Lemmyinstanser, ett par Mobilizoninstanser, några Wordpressbloggar

fjärrinlägg från: https://blog.zaramis.se/?p=153871

I Sverige får vi idag använda privata digitala id-lösningar när vi ska identifiera oss på nätet. Det handlar om Bank-ID som ägs av de svenska bankerna och Freja eID som ägs av företaget Freja eID AB (tidigare Verisec).

https://blog.zaramis.se/2026/01/27/statligt-digitalt-id-ska-inforas/

• evroc joins forces with Blykalla and Studsvik to evaluate and advance the development of Sweden’s first nuclear-powered data centers.
• Combining hyperscale infrastructure, advanced Small Modular Reactors (SMRs), and licensed nuclear expertise for climate-neutral digital infrastructure.
• MoU signed to evaluate feasibility and joint steering committee to be established to assess site and business model.

fjärrinlägg från: https://blog.zaramis.se/?p=149915

Först kom bikinibilderna. Elon Musks AI-verktyg Grok klädde av Sveriges vice statsminister Ebba Busch digitalt, och miljontals såg bilderna. X svarade med att flytta möjligheten att skapa bilder bakom en betalvägg. Åtta dollar i månaden. Problem löst, tycktes budskapet från plattformen X vara. Men problemet är inte löst. Det är värre.

https://blog.zaramis.se/2026/01/18/x-plattformen-som-sjalv-ar-forovare/

Många SSD:er på 8 TB kostar nu mer per gram än rent guld.

Det är inte bara priset på DRAM-kretsar som har ökat kraftigt den senaste tiden på grund av den skyhöga efterfrågan från AI-datacenter. Även NAND-kretsar till SSD:er har blivit betydligt dyrare, och det har nu börjat synas på priserna i konsumentled. Men hur dyra har de egentligen blivit?

Tom's Hardware har jämfört priserna på ett antal populära SSD-modeller från olika tillverkare med 4 eller 8 TB lagringsutrymme hos de stora amerikanska återförsäljarna Best Buy, Micro Center, Newegg och Walmart. Den genomsnittliga 8 TB-modellen väger 8,2 gram medan genomsnittet för 4 TB ligger på 8,0 gram. Sajten har sedan jämfört priserna med dagens guldpris, som ligger kring 1 380 kronor per gram.

Resultatet av genomgången visar att fler än hälften av modellerna på 8 TB nu är dyrare än sin vikt i guld, och även ett fåtal modeller på 4 TB.

En titt på Prisjakt visar att detsamma gäller i Sverige. Några 8 TB-modeller, som Corsair MP600, finns fortfarande att få tag i för mindre än de omkring 11 000 kronor som 8 gram guld kostar idag. Andra kostar omkring lika mycket som guld, men en del modeller – som WD Black SN8100 – kostar flera tusen kronor mer.

De ökade geopolitiska spänningarna mellan USA och Europa väcker farhågor om digital suveränitet. För att gjuta olja på vågorna lanserar AWS ett nytt moln som körs helt från EU.

Donald Trump, USA:s 47:e president, har ögonen på Grönland och utesluter inte militära aktioner för att kunna annektera den enorma ön. Utspelet har fått politiska analytiker att ifrågasätta hur livskraftiga etablerade allianser som exempelvis Nato egentligen är.

I ljuset av de upptrappade spänningarna mellan USA och EU har frågan om digital suveränitet hamnat på agendan. Uttrycket, som hamnade på Språkrådets nyordslista för 2025, handlar om ”oberoende från digitala tjänster som är baserade utanför den egna politiska sfären”.

USA-bolag dominerar i molnet

Ett område där säkerställandet av digital suveränitet har pekats ut som särskilt viktig är inom molnet. I dag har amerikanska molnleverantörer, som AWS, Microsoft Azure och Google Cloud, precis under 70 procent av världsmarknaden, enligt analytiker.

I EU är konkurrensen från inhemska bolag fortfarande liten, men efterfrågan på exempelvis lagring, databaser och ai-tjänster som körs i molnet beräknas öka snabbt i takt med att digitaliseringen ökar.

För att möta konkurrensen lanserar nu AWS ett nytt moln som är helt baserat i EU. Projektet kallas European sovereign cloud och innebär att världens största molnbolag kommer att bygga upp en helt ny infrastruktur, med datacenter och annat, i tyska Brandenburg. Tanken är inte det ska ersätta vad som redan finns här – i stället ska AWS:s nya satsning existera parallellt med bolagets befintliga anläggningar i EU.

– Det är ett moln som kommer att vara helt frikopplat från AWS:s övriga infrastruktur i andra länder. Vi har sett att det finns ett behov av den här typen av satsningar bland kunder som hanterar särskilt känsliga data, exempelvis på myndigheter eller inom den finansiella sektorn, säger Martin Elwin, teknikchef för Nordeuropa på AWS.

Martin Elwin, AWS.
Foto: Jini Sofia Lee

Bygger nytt jättecenter i Tyskland 

Här är en förklaring på sin plats. AWS har, i likhet med flera andra amerikanska techbolag, en egen terminologi för att beskriva hur strukturen inom bolaget ser ut. Det innebär att en så kallad region på AWS-språk är lika med ett geografiskt område där det finns en uppsättning sammankopplade datacenter.

En region består i sin tur av tre eller fler så kallade tillgänglighetszoner (availability zones på engelska) som består av olika datacenter. I till exempel Sverige har AWS region i Stockholm tre zoner med lika många datacenter i Eskilstuna, Katrineholm och Västerås.

Tillbaka till nya European sovereign cloud. Satsningen, som uppgår till motsvarande drygt 83 miljarder kronor, betyder att AWS öppnar en pinfärsk region i Brandenburg. På sikt kommer lokala ”zoner”, bestående av datacenter, att sättas upp i bland annat Belgien, Holland och Portugal.

”Frikopplat från resten av AWS”

Moderna molntjänster handlar inte enbart om lagring. AWS har ett stort utbud av exempelvis databaser, ai-tjänster och analysmjukvaror i sin portfölj. Ett 90-tal av dessa kommer att gå att använda i det nya EU-molnet. 

Mycket annat är även bekant i den nya molntjänsten – AWS kommer bland annat att använda samma api:er och gränssnitt som redan finns i företagets andra moln i Europa och övriga delar av världen.

AWS har talat länge om sovereign-by-design (som ger kunderna möjlighet att bestämma var och hur data lagras, reds anm). På vilket sätt är ert nya moln annorlunda från det som redan finns i EU?

– Det största skillnaden är att hela molnet, med allt från datacenter till DNS-lösningar, är helt frikopplat från AWS:s övriga infrastruktur i andra länder. Vårt sovereign-by-design-upplägg ger redan kunderna full kontroll över var deras data lagras och vilka som har tillgång till dem. European sovereign cloud innebär att vi separerar molnet i EU på en betydligt djupare nivå än vad som gjorts tidigare. Det gäller inte bara kundernas data utan även metadata som exempelvis kan röra vilka personer hos våra kunder som har särskilda adminrättigheter eller -roller inom organisationen.

Målet: Enbart EU-medborgare i personalen

Utvecklingen av den nya infrastrukturen har inte varit utan sina utmaningar. För att säkerställa att EU-regionen hålls åtskild har AWS behövt sätta in flera tekniska kontroller, exempelvis i form av certifikat som reglerar hur kommunikationen mellan servrar får ske. Bolaget använder också ett domännamnssystem (DNS) som är åtskilt från övriga som används i andra delar av världen.

Det handlar inte enbart om tekniska aspekter. AWS har också bildat en helt ny juridisk entitet – det vill säga en avdelning med särskilda rättigheter och skyldigheter enligt lagar inom EU.

– Vi ser inte det nya EU-molnet som en ersättare till vad AWS redan har här. Det är snarare ett komplement för kunder som hanterar särskilt känsliga data, men vill kunna använda dessa i exempelvis molnbaserade ai-tjänster. Målet är att det enbart ska vara EU-medborgare som arbetar med den här nya regionen.

AWS: Så ska digitala suveräniteten säkerställas

Enligt Martin Elwin är det nya EU-molnet åtskilt från AWS:s övriga infrastruktur till den grad att bolaget skulle kunna tackla politiska händelseutvecklingar som i dag är rent hypotetiska. Exempelvis i ett läge där EU plötsligt ”skulle sakna konnektivitet utåt”, säger han.

Är det ett slags splinternet-scenario, där EU:s internet kopplas bort från övriga världen, som vi talar om här?

– Jag kan inte säga att det är något som vi tror skulle kunna ske. Men ingen vet vad som kan hända framåt – och i vissa extrema scenarier skulle det här kunna vara en lösning som hjälper AWS att mildra vissa risker.

Spänningarna mellan USA och EU trappas upp. AWS är i grund och botten ett bolag från USA. Hur säkra kan kunderna i EU vara på att ni inte måste rucka på suveränitetsprinciper om det exempelvis kommer en presidentorder från Trump?

– Förutom att skapa nya juridiska avdelningar i EU har vi också satt ihop en rådgivande grupp som ska fokusera på hur vi kan säkerställa suveräniteten. Att göra det är hela syftet med den här satsningen.

FAKTA

Här är världens största molnbolag

1. AWS: 29-30 procent.
2. Azure (Microsoft): 20 procent.
3. Google Cloud: 13 procent.
4. Alibaba Cloud: 4 procent.
5. Oracle: 3 procent.
6. Salesforce: 2 procent.
7. IBM Cloud: 2 procent.
8. Tencent Cloud: 2 procent.

Fotnot: Siffrorna gäller andra samt tredje kvartalet 2025 (Q2 och Q3).
Källor: Statista och Synergy Research.

Nu när dator-komponenter är det nya bitcoinet, hur rik har du blivit på dina investeringar?

Jag kollade precis vad jag gav för mitt minne, nvme lagring och GPU och jämförde med nypriser på inet.se.

64GB RAM ( 2x2x16GB Kingston DDR5 6000MHz ) Jag gav 3 298:-, nypris nu 14580:-

2 x 2TB samsung 990 evo Jag gav 2864:-, nypris nu ca 5000:-

GPU AMD 9070XT sapphire pulse Jag gav 7990:-, nypris nu 8290:-

Nu siktar vi på månen och hodl:ar järnet! Det kan bara fortsätta uppåt, eller hur? (ärligt, priset på RAM är helt sinnessjukt...)

Nysläppt verktyg från skaparen av Flyoobe gör processen enkelt att ta bort "AI slop" och annat otyg.

Utvecklaren av Flyoobe är tillbaka, denna gång med mjukvaran Winslop - ett Windows-verktyg för användare som vill ha ett renare, snabbare och mer förutsägbart Windows 11. Alltså för de som önskar att operativsystemet ska vara ett verktyg igen, inte en plattform för annonser, moln och AI som aldrig betts om.

Flyoobe skapades ursprungligen för att hantera hur aggressiv och låst den moderna Windowsinstallationen har blivit, med krav på Microsoft-konto, molnkopplingar, OneDrive, annonser, Copilot och en lång rad aktiverade funktioner som vissa användare inte är intresserad av, samt ej heller kan välja bort. Det modifierar Windows 11-installationen genom att stänga av telemetri, ta bort bloatware, kringgå tvingande inloggning och återställa lokala konton och klassiska Windowsbeteenden, vilket gör att resultatet påminner mer om äldre Windowsversioner fast på modern grund.

Winslop gör det lätt att vårstäda och trimma Windows 11, om du inte installerade det med hjälp av Flyoobe.

Winslop tar ett helt annat grepp om problemet. Där Flyoobe är ett kraftfullt installationsverktyg som griper in tidigt körs Winslop på ett redan installerat system. Målet är detsamma, att ta bort det Microsoft har byggt in som många upplever som onödigt, påtvingat eller resurskrävande.

Winslop bygger på en fokuserad fork av CrapFixer och är designat för att göra exakt det användaren ber om och inget annat. Programmet visar vilka ändringar som ska göras innan de appliceras, och allt kan rullas tillbaka i efterhand. Det Winslop tar bort är komponenter, tjänster och kopplingar som inte behövs för att Windows ska fungera men som ändå körs i bakgrunden, förbrukar resurser eller binder systemet till Microsofts tjänster.

#flyoobe #windows11 #winslop

När grafikkort och processorer uteblev fick kringutrustning, samarbeten och konceptprodukter ta huvudrollen.

Det var skralt med komponentnyheter för teknikentusiasten, men vänder vi blickarna mot tillbehör och kringutrustning överraskades redaktionen desto mer. Och tro det eller ej, det mesta var inte AI-relaterat - men visst fanns det sådant också.

HyperX

Neurable x HyperX. Fokusera, unge Padawan.

HyperX blev tidigt förknippat med entusiastmarknaden, men hamnade för några år sedan i teknodunklet i samband med dess uppköp av HP. Det är dock tydligt att man ämnar att göra storslagen comeback. Tangentbord och hörlurar i all ära, men det som stod ut var de samarbeten man har med andra tillverkare.

Bland annat har man bistått Neurable i utvecklingen av ett headset som, tillsammans med inbyggt EEG och AI (förstås), kan hjälpa dig att fokusera. Mycket riktigt rapporterar flera personer om att demo-mjukvaran registrerade lägre reaktionstider i spel. Huruvida konceptprodukten faktiskt lanseras, och om samma resultat kan replikeras av slutkonsumenter, återstår dock att se.

Asus

Vi har sedan tidigare rapporterat om Asus AR-glasögon ROG Xreal R1, men något som kan vara intressant för betydligt fler är samarbetet mellan ROG och Kojima Productions.
Mus, tangentbord och headset i all ära, men vi ser också en ytterst spännande och intrikat laptop, ROG Flow Z13-KJP, designad av Yoji Shinkawa. Maskinen drivs av AMD:s Ryzen AI Max+ 395 och kommer utrustad med 128 GB delat minne. Kommer den vara prisvärd? Troligtvis inte, men det tenderar sällan konst och samlarobjekt att vara.

8BitDo & Gamesir

Är du glad att se mig, eller har du en taco i fickan? Pocket Taco kontra FlipPad.

Vore det inte roligt med något retro-inspirerat speltillbehör till telefonen? Great minds think alike, om man får tro 8BitDos och Gamesirs alster - FlipPad respektive Pocket Taco. Skall vi bekänna färg känner vi att Gamesir bättre har fångat erans estetik bättre.

Corsair

När en av världens största tillverkare av gamingtangentbord köpte en världens största tillverkare av streamingutrustning var det säkert många kreatörer som drömde om dagen när Corsairs respektive Elgatos produkter skulle mötas på mitten. Nu är stunden inne! Galleon 100 SD är ett tangentbord med 8 000 Hz polling, MLX Pulse-brytare och hotswap-stöd, På den klassiska numpad-platsen sitter en fullt integrerad Stream Deck-modul med 12 programmerbara snabbknappar och två multifunktionsrattar. En inbyggd 720p-skärm kan visa allt från systemdata till streamchatt i realtid.

Razer

Ingen teknikmässa är komplett utan tokigheter från Razer. I ett försök att krypa tillbaka till relevansens rampljus har de fokuserat på precis vad gamers världen över längtar efter - mer AI. Project Mokoto är ett AI-headset med kameror i ögonhöjd och mikrofoner som ska se och höra världen åt dig i stereoskopisk precision, medan Project Ava är Razers skrivbordsboende 5,5-tums hologram som med egen "personlighet" både håller koll på din kalender och fungerar som en överentusiastisk spelcoach. Perfekt för den som vill ta det parasociala förhållandet till nästa nivå.

IKEA

Det går inte att förneka kraften i Grejsimojs. Det är som om den genererar sin egen dragningskraft.

Minns tiden när IKEA överraskade världen med högtalarsamarbeten som faktiskt var riktigt stilmedvetna. Nu är det dags igen, då nästa generations blåtandshögtalare har anlänt. Även här fortsätter man på inslagen väg med intressant design. Vintagedoftande Solskydd i all ära, men Grejsimojs har stulit våra hjärtan.

Gjorde lite av en satsning och köpte mig en Volla Phone med Ubuntu Touch förinstallerat för jag var trött på Google och Apple's ekosystem. Jag är medveten att saker som Graphene finns, och har på en tidigare mobil kört LineageOS, men att Google har stor säg över grundoperativet gör det lite mer skakigt.

Min erfarenhet hittills är att Ubuntu Touch inte riktigt är lika polerat som konkurrenterna, och app utbudet är förstås inte lika bra, men all grundfunktionalitet funkar. Jag kan ringa, surfa (med en aningen bristfällig standard webbläsare eller version av firefox), skicka/ta emot meddelanden, ansluta Bluetooth enheter, med mera. Jag kan synkronisera kalendrar och kontakter med min Nextcloud server.

Det som var lite skakigt och en dealbreaker ifall det inte funkade var dock BankID och Swish. Detta löste jag med hjälp av Waydroid som tillåter en att VM-liknande köra en instans av Android, vilket som Ubuntu Touch har verktyg och instruktioner för att installera. Efter att ha installerat BankID i Waydroid kunde jag utan problem scanna en ID-handling för att aktivera mobilt BankID, godkänna identifieringar/betalningar, och efter jag installerat Swish appen kunnat swisha pengar.

Jag har dock identifierat några brister. Waydroid kan inte dela Bluetooth med grundoperativet, så Android appar som använder bluetooth funkar inte. Det ska eventuellt gå att plugga in en USB bluetoothadapter för att kringgå detta, men jag har inte testat. Webbläsaren som skeppas med mobilen funkar inte med alla hemsidor och uFox (firefox) appen är under tidigt utvecklingsstadie. Inget som jag inte klarar mig utan dock!

Höjda bredbandspriser när marknaden sviker konsumenterna

Priserna på fast bredband fortsätter att stiga, trots att fiber är den mest drift- och framtidssäkra tekniken. Förklaringen ligger inte i själva tekniken, utan i hur bredbandsmarknaden är konstruerad – med konsekvenser som slår direkt mot hushållen.

• Publicerad den 2026-01-07

Priset på fast bredband fortsätter att stiga i stora delar av Sverige. Det beror inte på att själva fibern blivit dyrare att bygga eller underhålla, eller på att tekniken blivit omodern och spelat ut sin roll. Tvärtom är fiber den mest driftsäkra och långsiktigt hållbara lösningen för bredband. Problemet ligger i hur marknaden är uppbyggd – där nätägare och fastighetsägare driver upp kostnaderna för hushållen.

En färsk undersökning som Dagens Nyheter gjort visar att prisuppgången är långt ifrån över.

– Vår bedömning är att priserna kommer att fortsätta uppåt. Vi ser tecken på att många av de stora kommunikationsoperatörerna, som GlobalConnect, Zitius och andra, kommer att höja där de kan runt om i landet. Då behöver tjänsteleverantörerna i näten agera, säger Alexander Widell, vd på jämförelsesajten Bredbandsval, till DN.

Avgifter uppströms slår direkt mot konsumenten

När avgifterna höjs i näten får bredbandsleverantörer ett mycket begränsat utrymme att parera genom egna prissänkningar. Kostnader som sätts uppströms i kedjan slår i stället direkt mot slutkunden, oavsett vilken bredbandsleverantör man väljer.

Utvecklingen är särskilt tydlig i hyresrätter. I somras kunde vi på Bahnhof, tillsammans med Hyresgästföreningen, visa att bredbandskostnaden i hyresrätter har stigit med närmare 70 procent sedan 2017. Den kraftiga ökningen beror inte på ökade investeringskostnader i fastigheterna, utan på oreglerade ersättningar mellan fastighetsägare och kommunikationsoperatörer.

– Hyresgäster kan få betala 600–700 kronor i månaden för ett bredband som i en bostadsrättsförening i samma stadsdel kostar 150–200 kronor. Orsaken är att bostadsrättsföreningar kan erbjuda ett självkostnadspris, säger Stefan Björk, nationell förhandlingsspecialist på Hyresgästföreningen, till DN.

När priset styr bort hushåll från fiber

När kostnaden för fast bredband fortsätter att öka börjar vissa hushåll, av rent ekonomiska skäl, överväga trådlösa alternativ som 5G. Myndigheterna ser inga formella hinder i detta skifte.

– Vi ser inget problem med att man byter till 5G i stället för fiber. Det är ju fortfarande ett höghastighetsinternet som användarna får, säger Tor Desax, marknadsanalytiker på Post- och telestyrelsen.

Samtidigt är 5G tekniskt sett en sämre lösning för fast uppkoppling i hemmet. Fiber ger lägre och stabilare latens, jämn prestanda oavsett belastning och en långsiktig kapacitet som trådlösa nät inte kan matcha. Till skillnad från 5G påverkas fiber varken av väder, radiomiljö eller hur många andra som delar på kapaciteten.

Att hushåll ändå överväger att lämna fiber är därför inget teknikskifte, utan ett symptom på att priset på fast bredband har skenat till följd av hur marknaden fungerar.

Fokus måste ligga rätt

För Bahnhof är slutsatsen tydlig: fiber är och förblir den bästa lösningen för hem och samhälle. Vill man bromsa prisutvecklingen på fast bredband måste fokus ligga på nätägare och fastighetsägare – inte på tjänsteleverantörer som möter konsumenten.

Bahnhof står upp för ett öppet och prisvärt internet där bredband behandlas som den samhällskritiska infrastruktur det är. Därför uppmanar vi fler att skriva under Bredbandsupproret och kräva en bredbandsmarknad som fungerar för konsumenterna.