Nyheter - Sverige

Knarkrester i vatten påverkar laxens beteende, visar en ny studie från SLU. Lax som fått i sig kokain simmar mer – och sprider sig över större områden.

– Om du äter en fisk från en å eller älv i Sverige i dag så kommer det finnas illegala droger i den, säger Tomas Brodin, professor på SLU.

Narkotika i sjöar är ett växande miljöproblem som kan påverka både djurens hälsa och beteende. I en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har forskarna kunnat följa hur unga atlantlaxar som exponerats för kokain rört sig i Vättern.

Det som hade störst påverkan på laxarnas beteende var bensoylekgonin, den vanligaste nedbrytningsprodukten från kokain. De blev djärvare än de andra fiskarna i studien – och simmade nästan dubbelt så långt.

– De som är på kokain har inga passiva perioder där de inte simmar alls, utan de är hela tiden i rörelse, säger Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi på SLU.

Missar miljöbelastning

Upptäckten är viktig eftersom man i miljö- och riskbedömningar brukar titta på moderföroreningarna och inte nedbrytningsprodukterna, förklarar han.

– En av slutsatserna är ju att de här ämnena faktiskt påverkar fiskarnas beteende i naturen. Det tyder på att man missar en potentiell miljöbelastning de utsätts för, säger studiens försteförfattare Jack Brand.

Rörelseförändringarna påverkar till exempel hur fiskarna söker föda och undviker rovdjur.

– Ju mer du rör dig och är ute och visar upp dig, desto farligare är det för dig. Det är lättare att predatorer hittar dig och äter upp dig, säger Tomas Brodin.

Fler åtgärder

Forskarna anser att det nu krävs flera åtgärder, som förbättrad vattenrening och att verka för teknik eller regleringar som antingen får bort droger och deras nedbrytningsprodukter från miljön eller åtminstone övervakar dem bättre.

Jack Brand betonar att ingen behöver oroa sig för fiskarnas hälsa eller för att det skulle vara farligt att en dag äta dem.

– Koncentrationerna är väldigt små, och de finns redan i naturen så det är inte som att vi tillfört något helt nytt. Det är också unga laxar, långt från den tillåtna storleken, och när de är stora nog att äta har ämnena försvunnit för länge sedan.

Familjen Wallenberg kommer att gå in som största ägare i det hårt pressade stålbolaget Stegra, rapporterar Dagens industri med hänvisning till flera källor.

Notan för investerarna som räddar den krisande satsningen på grönt stål landar på 15 miljarder kronor. Familjen Wallenberg och deras investerarkollektiv tar hälften av den summan, alltså 7–8 miljarder.

Långivarna skjuter inte till nya pengar, men släpper loss nära 10 miljarder kronor i redan överenskomna lån som varit frysta sedan årsskiftet, enligt Di:s källor.

Totalt får Stegra därmed tillgång till 25 miljarder kronor för att kunna färdigställa satsningen i Boden. Det är klart mer än de 10 miljarder bolaget i oktober uppgav behövdes för att täcka nytillkomna utvecklingskostnader.

Klart i veckan

Med manövern blir Wallenberggruppen största ägare i Stegra, och sfären tar sedan över ordförandeposten.

Riskkapitalbolaget Altor, som ska ha initierat dialogen med Wallenbergsfären, väntas ta näst största delen.

De sista detaljerna i paketet uppges bli klara i början av veckan, och parterna som Di talat med andas lättnad.

Man måste se det här som mer än en investering. Att Wallenbergarna kommer in gör att Stegra blir en del av svensk industris finrum och aldrig kommer tillåtas gå i konkurs”, säger en person med insyn.

”Funnits en tro”

Stegra har varit förteget om sin finansieringsprocess. Linjen från bolaget har varit att det har behövt hela det första kvartalet för att säkra nytt kapital.

Vid månadsskiftet löpte den tidsfristen ut – och det framstod då som att en konflikt pågått kring styrelseplatser, enligt Di. Nu ska även de knutarna ha lösts upp.

Det har hela tiden funnits en tro på Stegras affärsmodell och produkt, till skillnad från hur det var på slutet med Northvolt, säger en person med insyn i båda processerna.

Tidöpartierna säger nej till en oberoende utredning om Jeffrey Epsteins kopplingar till Sverige, rapporterar P4 Stockholm.

Det var i februari, efter det att norska stortinget tillsatt en granskande kommission om den sexbrottsdömde Jeffrey Epstein, som Centerpartiet lämnade in ett förslag till justitieutskottet om att en liknande utredning borde göras i Sverige.

Men majoriteten i justitieutskottet röstade nej till förslaget, med motiveringen att det skulle kunna försvåra andra brottsutredningar.

Läs mer:

Svensk diplomat bodde i Epsteins lägenhet

Epstein lovade bort ökända ”pedofil-ön” till svenskans dotter

Ehnboms ursäkt i slutna gruppen: ”Ångrar bittert allt samröre”

TT

Se titeln. En av Sveriges största mediehus stänger sina tidningar för de som inte lämnar ut sina personuppgifter. Vad innebär detta för nyhetssfären i Sverige?

Forskning kan snart återskapa utrotningshotade djurarter. Men bör vi återskapa uroxen? LTU har frågat svenskarna om vad de tycker om detta – och responsen har varit positiv.

En anledning till att man vill återskapa utdöda djurarter är att det finns och har funnits arter som är viktiga för ekosystemet.

Uroxen är ett djur som försvann i Sverige redan på 1 000-talet och i övriga Europa på 1600-talet. Enligt biologer så bökade uroxen i skogen på ett sätt som inget annat djur gör idag. Uroxens framfart gjorde det lättare för andra arter att överleva.

Vilda oxar i skogen

Forskare på Luleå tekniska universitet har frågat vad vi svenskar tycker om att använda bioteknik i naturvården.

– Vi var lite förvånade över hur positiva folk var. Vi hade nog förväntat oss att det skulle börja pratas om Jurassic Park eller Frankenstein, säger Jesper Stage, professor vid LTU.

Men hur skulle det vara att möta en uroxe i skogen?

– Det skulle vara vilda oxar som är mellan 1,5 och 2 meter höga. Det är viktigt att veta innan man springer på dem i skogen.

Pandemin kan påverka åsikter

Övriga arter som det forskas kring i Sverige är fjällräven och ålen. Två arter som skulle behöva skydd mot de förändringar som sker när klimatet blir varmare. Men att återskapa lite mer exotiska djur som dinosaurier för att visa upp i en park är inget för svenskarna.

– Jag tror att svenskarna är mer positiva till bio- och genteknik efter covid pandemin då man tog fram vaccin rekordsnabbt just genom den typen av forskning, säger Jesper Stage.

En grupp elever hittade en kartong med metamfetamin under en utflykt till ett skogsområde i utkanten av Mjölby. Fyndet som låg nedgrävt har nu överlämnats till polisen.

Det var under en fritidsutflykt i Mjölby som några elever hittade en kartong innehållande ett antal påsar med vitt pulver. Pulvret visade sig vara metaamfetamin och fyndet har nu lämnats till polisen.

Rektorn på skolan skriver i ett meddelande till berörda föräldrar att personalen alltid försöker se över området där de befinner sig i och gör en riskbedömning.

Kartongen med pulvret ska ha varit nedgrävd, och syntes därför inte direkt. Rektorn skriver till vårdnadshavare att det nu kan prata med sina barn om att aldrig smaka på saker de hittar, då det säkert förekommer på flera ställen i Mjölby.

SVT har sökt rektorn som meddelar att de inte vill kommentera idag.

Många politiker låter känslorna styra migrationspolitiken. Och under det senaste decenniet har deras hjärtan bultat för att ”volymerna” ska minska markant. Både genom att färre kommer hit och att fler sparkas ut – och det spelar i princip ingen roll hur vägen dit ser ut. Det viktiga är att ”hålla packet borta”, som vice statsminister Ebba Busch (KD) uttryckte sig i början av månaden.

Det är en ovanligt tydlig illustration av den retorik som Tidöpartierna använder för att legitimera det allt stramare migrationspolitiska regelverket, där invandrare kopplas ihop med negativa saker som kriminalitet, bidragsberoende och unkna värderingar.

”Kruxet” är att det inte är så mångas vardag ser ut. Många som nu utvisas till följd av åtstramningarna är laglydiga personer som arbetar eller studerar och är en integrerad del av lokalsamhället. Det är anställda inom vård och omsorg, deras barn och 18-åriga gymnasieelever som inte längre räknas in i kärnfamiljen. Det vill säga uppskattade medarbetare, vänner och klasskamrater.

Därför är det inte konstigt att såväl väljare i bland annat Nyköping och Stockholm, som lokalpolitiker, har höjt sina röster i protest. Bland kommunerna anser över 80 procent att flyktingmottagande bidrar positivt till kommunens utveckling, medan bara 2 procent menar att det är negativt. Stödet för att skicka ut hederliga grannar som gör rätt för sig – oavsett hårfärg eller religiös tillhörighet – är således oerhört lågt.

Det visar att beslutsfattarna på riksplanet, med Tidölaget och Socialdemokraterna i spetsen, har missbedömt opinionen. Sannolikt för att majoriteten som tidigare svarat ”ja” på frågan om Sverige bör ha en stram migrationspolitik inte tänkte att sonens flickvän eller den duktiga kollegan, som redan var här, skulle drabbas retroaktivt.

En annan sak som de senaste veckorna visar är att protester lönar sig. Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet vill ändra lagen för att hindra tonårsutvisningarna. Nyligen svängde S motvilligt i frågan. Och regeringen bereder ett förslag, som gärna får påskyndas.

Frågan är alltså om det är nu pendeln svänger? Har vi äntligen nått botten för svensk migrationspolitik?

Oavsett vilket tydliggör åtgärdsförslagen varför det är lönt att fortsätta kämpa för att vänner och arbetskamrater ska få stanna. Genom protester och personliga berättelser skapas nya känslor i migrationspolitiken.

Två spelbolag i Betsson-koncernen döms att betala tillbaka närmare 4,7 miljoner kronor till en spelare. Trots att bolagen kände till att spelaren hade allvarliga spelproblem och gjorde kraftiga förluster pressades han att fortsätta. Därmed kan avtalen förklaras ogiltiga, enligt domen.